• ▹ Min graviditet

    BB-väskan: vad använde vi egentligen?

    Jag tyckte inte att vi packade ner överdrivet mycket, ändå var det en hel del som följde med till BB. Eftersom jag hade vattenavgång och Frans hade bajsat i vattnet så visste vi att vi inte skulle få åka hem när vi väl var på plats. Därför såg vi till att vi fick med oss allt innan vi åkte in, vi visste heller inte hur länge vi skulle vara kvar på sjukhuset.

    När förlossningen och allt ”efter-mys” var över så tog jag en dusch och bytte om till mina egna kläder. Jag hade inte ont någonstans (det kom lite senare) men det var självklart skönt att bära mjukisbyxor och inte jeans, hehe. Sen blev jag skjutsad i rullstol och Jocke gick till BB Stockholms patienthotell som ligger några hundra meter bort.

    På hotellet bodde vi en natt och då bar jag i princip bara nättrosorna man får + min morgonrock. Lät brösten vara fria, haha. Jag ville ju amma, så jag låg med Frans på bröstet och kämpade med att ge honom mat och samtidigt lufta såren som brösten nu började få.

    Det här hade jag med mig – var det viktigt?

    Mjuka kläder; 1 st mjukisar, 2 st amningslinnen, 2 mjuka toppar, lång kofta.
    Kommentar: Vi var kvar en natt på patienhotellet och när vi skulle äta gick Jocke ner till restaurangen och hämtade upp mat. Träffade således ingen utanför rummet. Jag hade klarat mig på mjukisbyxor, en mjuk tröja och ev. en lång kofta (+ strumpor) för vägen till hotellet + hemgång.

    Underkläder: 3 st gravidtrosor från Lindex + 2 st amningsbh:ar.
    Kommentar: Trosorna använde jag inte alls, jag körde på nättrosor all the way! Och mina bröst var gigantiska med ömma bröstvårtor, så min amningsbh var för liten + gjorde ont. Tror inte ens jag hade bh när vi åkte hem. Så, för min del var det onödigt!

    En extra rulle mjukt toapapper
    Kommentar: använde inte, tyckte det toalettpapper som fanns fungerade utan problem.

    Babynest, bärsjal och babyskydd till Frans
    Kommentar: Babynestet har Frans avskytt från första stund. Däremot passade det perfekt att ha i vagnen, men det är en annan historia. Och bärsjalen använde vi inte, vi bar honom i filt hela tiden. Babyskyddet använde vi naturligtvis när vi åkte hem.

    Egna hygienprodukter
    Kommentar:
    JA! Gud vad skönt det var att tvätta håret med mitt schampo och balsam + smörja in ansiktet med massor av fukt.

    Amningsinlägg
    Kommentar: Av samma anledning som att jag inte använde bh använde jag heller inte inläggen.

    Bepanthen
    Kommentar: Använde – men inte under förlossningen som det var tänkt. Jag hade läst att många fick torra läppar av lustgasen, det hände inte mig.

    Hårtoffs + hårborste
    Kommentar: Använde – underbart att sätta upp håret i en tofs när det var showtime under förlossningen.

    Tofflor och morgonrock
    Kommentar: Ja, underbart. Jag hade en fleecerock och lurviga tofflor, magiskt att gå runt i på rummet. Jag var som tidigare skrivet i princip naken hela tiden nämligen.

    Mobilladdare
    Kommentar: Använde.

    Fulladdad systemkamera
    Kommentar: Var lite onödigt, tyckte iPhone 11 Pro fungerade hur bra som helst.

    Vattenflaska
    Kommentar: Använde – men det hade fungerat bra med glas + sugrör som jag också drack ur.

    Egen dryck + snacks
    Kommentar: Ja, såklart! Vi hade med oss en kesoburk med topping, 1 celsius, 6 st festis, 1 pucko, lösgodis, pringles, en smoothie och dextrosol sport. Under förlossningen drack jag festis, Celsius och åt dextrosol – vet inte hur stor skillnad det gjorde, men det kändes som att jag fick mer energi efter att ha dygnat och haft intensiva värkar.

    Förlossningsbrev
    Kommentar: Mina önskemål stod i min journal, men jag har ett svagt minne av att Jocke ändå frågade efter brevet när jag låg i badet. Så det lästes av personalen, men jag vet inte om det gjorde någon skillnad.

    Högtalare
    Kommentar: Hade jag haft en längre förlossning och inte lika täta värkar hade jag nog gillat att spela vår egen musik men nu fanns det ”inte tid”. Vår barnmorska frågade dock om hon skulle sätta på lugn musik i bakgrunden vilket jag gillade väldigt mycket, men egentligen var jag totalt fokuserad på att samla mig inför nästa värk.

    Kläder och filtar till Frans
    Kommentar: Hade med mig typ tre pyjamaser, två bodys, två byxor, strumpor och typ tre mössor haha. Inte för att allt skulle användas utan för att kunna välja vad som passade + om han skulle spy/bajsa på kläderna. Men vi låg hud och hud hela tiden, enda gången vi klädde på honom var när vi åkte hem. Mellan BB och patienthotellet låg han i blöja + invirad i en filt. Filtarna var bra! Både när han skulle sova men också när han skulle åka hem.

    Så här med facit i hand, saknade jag något? Nej, jag tror faktiskt inte det. Jag var helt galet sugen på Cola Zero efter förlossningen, men det köpte Jocke åt mig på plats. Och döhungrig efter förlossningen, men mat fanns på både förlossningen och patienthotellet. Däremot tog vi med oss för mycket kläder, men så hängde vi typ bara på rummet det dygnet vi var där och åkte hem dagen efter. Hade vi blivit inlagda eller liknande hade det varit bra med alla kläder såklart!

  • ▹ Min graviditet

    Gravid vecka 40 – idag är BF!

    Idag är alltså sista dagen på gravidvecka 40 och även datum för beräknad födsel! Imorgon går vi in i vecka 41. Här hittar du alla veckouppdateringar! ♥

    Det är en så märklig känsla att nu är vi här, 9 februari. Det datum jag haft i tankarna i flera månader. Vid mållinjen. När som helst kommer han och förändrar våra liv föralltid.

    Bebisen:

    Det står faktiskt inte så mycket på 1177 i vecka 40. En genomsnittlig bebis väger 3,5 kg och är cirka 51 cm lång – men det är som sagt ett genomsnitt. De flesta föder barn mellan vecka 37-42 och 70 % av alla förstföderskor går över 40 fullgångna veckor. Han bökar omkring och det märks att det är trångt för honom där inne. Mest rör han sig på kvällarna. Det strålar ner i venusberget flera gånger, särskilt om jag ligger på ett visst sätt. Antar att det är bebisen som kommer åt någon nerv då.

    Både Jocke och jag vägde runt 3,9 kg när vi föddes och vi båda är födda fem minuter i midnatt (!) – vore häftigt om vår son följde samma spår!

    Så har jag tagit hand om mig själv och min kropp:

    Vilar massor! Jag sover ganska bra nu, vaknar såklart ett par gånger per natt men det är aldrig några problem att somna om. Jag sover säkert minst 10 timmar per dygn och jag hoppas det kommer göra sitt när det är dags för förlossning.

    På det ytliga planet har jag smörjt in mig med brun utan sol, målat naglarna och hållit på. Naglarna har jag målat i olika färger och det vill jag INTE ha på bild när lillchippen anländer, så jag tänkte att om jag målar naglarna så sätter det igång. Och jag måste använda aceton under värkarbetet. Men nej, ingenting än – haha.

    Så här mår jag:

    Jag märker att jag är väldigt mottaglig just nu och att jag inte kan läsa negativa förlossningshistorier eller ta del av andras rädslor, för det sätter sig i mina tankar direkt. Jag ska vara ärlig, jag tycker det är psykiskt jobbigt att vara gravid. Inte hela tiden, men ofta.

    Jag mår dock bättre än förra veckan och det känns magiskt, nästintill ofattbart, att vi snart ska bli en familj. Det kan hända när som helst nu. Samtidigt… DET KAN VARA TVÅ VECKOR KVAR. Jag orkar inte det, haha. Lilla lilla bebis, nu får du komma ut!

    Hur känns kroppen?

    Jag har ju cirka noll magmuskler att aktivera just nu, så det stönas och stånkas när jag ska ta mig upp ur sängen – haha! Det är ett sanslöst tryck neråt, känns som jag har hans huvud mellan benen varje gång jag går på toaletten.

    I helgen hade jag en rejäl halsbränna, något jag bara hade någon gång i början, så jag googlade såklart och tänkte ”är det ett tecken på att förlossningen är på gång!?” – haha, man blir lite lätt knäpp så här i slutet. Och det var ett tecken! Men inget har hänt än, så det var säkert bara något jag hade ätit.

    Några cravings?

    Inga konstigheter från förra veckan. Apelsiner, glass och seeeeeemlor.

    Övrigt:

    Imorgon ska jag till barnmorskan för rutinkontroll. Jag har frågat om vi kan göra en hinnsvepning och jag BER TILL UNIVERSUM att hon ser att jag är mogen, kanske t o m någon centimeter öppen, och att hinnsvepningen does it’s magic!!! Nu är det dags Frallan, kom ut! Champagneflaskan ligger på kylning, sängen är bäddad, mobilen är uppsatt, allt är klart för vår lille att komma ut nu.

  • Beställa barnvagn utomlands
    ▹ Familj

    Tips till er som ska köpa barnvagn!

    Wow vilket gensvar jag fått på mitt inlägg om att köpa barnvagn från Holland! Genom att lägga ner lite tid och göra en gedigen research kan man komma undan med flera tusenlappar kvar i plånboken.

    Vi valde att köpa vår Bugaboo Fox från Holland och det var hur smidigt som helst. Här hittar du inlägget: Köpa barnvagn från Holland – så gör du

  • ▹ Min graviditet

    Så berättade vi för mina syskon att vi väntar barn

    I förrgår publicerade jag ett inlägg om hur vi berättade för våra familjer (och min styvsyster Matilda + Jockes syskon): Så berättade vi för våra föräldrar att vi väntar barn. Här kommer del 2, när vi berättade för Jeppe & mina styvsystrar på pappas sida att vi väntar barn.

    Jesper

    Min lillebror var faktiskt den första vi berättade för. Det var inte särskilt planerat, han skulle komma över på grillmiddag + se fotbolls-VM hos oss. Och jag orkade bara inte ljuga om att jag var bakis/inte sugen på alkohol/etc etc så jag sa till Jocke att nu berättar vi. Hehe.

    Jag hade köpt en gigantiskt kanelbulle som jag la i ugnen med lampan på. Jeppe hade varit hemma hos oss i någon halvtimme och fortfarande inte sett den, så när han gick på toaletten ställde vi oss båda i köket och låtsades fixa med något samtidigt som jag öppnade ugnsluckan så kanelbullen var fullt synbar. Jeppe kom ut från badrummet, såg kanelbullen och utbrast ”Jävlar vilken bulle! Eller… vadå? ” varpå jag sa ”Ja… eller… I…?” och då tittar han en gång till (videon!) och förstår då att han ska bli morbror! <3

    Mina styvsystrar

    Jag ville helst att alla skulle samlas och få veta nyheten samtidigt, men då vi alla bor på olika platser så var det svårt att hitta en dag. Lorry, äldsta syrran, bor i Oslo och höll på att förbereda sig inför att tävlingscykla genom Europa (!) så henne ringde jag faktiskt till innan eftersom hon inte kunde komma till Stockholm. Resten av tjejerna fick veta att vi skulle ses hos pappa och Jannie på en ”mysig familjeträff” men jag var så angelägen om att ses så de flesta anade att det var något särskilt jag ville berätta… De har sagt i efterhand ”antingen ville du fråga om vi vill vara brudtärnor eller så skulle du berätta att du var gravid”, haha.

    Hur som helst! Det var en varm sommardag och vi alla sågs i Kungsängen. Jag sa att vi skulle spela ett spel och gav alla en varsin lapp. ”När jag säger till vänder ni på er lapp, säger högt vad som står, alla i kör, och så ska ni komma på sambandet mellan alla lappar.” Det tog cirka EN HALV SEKUND, innan Eugenia ropade ut ”GRAAAAVIIIIIIIID” hahaha.

  • ▹ Min graviditet

    De senaste dagarna

    Igår sov jag (somnade om flera gånger) till 11:30….. Då var jag så hungrig att jag bestämde mig för att gå upp och äta frukost. Kände mig inte helt hundra, så jag åt frukost i sängen och såg ett avsnitt av Grey’s Anatomy. Perfekt att det finns typ 16 säsonger, jag är på säsong 8 nu. Lär räcka både fram till förlossning och amningsnätterna efteråt, hehe. Enda nackdelen är att jag vissa dagar kan böla sönder åt ett avsnitt. Man ska ju tanka kroppen med oxytocin så här innan förlossning, så jag borde egentligen sitta och skratta framför någon komedi och inte må dåligt över tragiska dödsfall.

    Jag saknar redan att gå till gymmet. Jag tror inte att jag egentligen skulle orka, har sammandragningar i princip hela tiden så ett gympass skulle vara lågintensivt deluxe just nu. Men jag mår så bra när jag rör på mig. Köpte med mig kaffe och gick en promenad i måndags, men jag bara flämtade. Där hade det varit perfekt att sitta på en motionscykel en halvtimme istället. Jag tog i alla fall ut en köksstol och åt lunch på balkongen i solen, mysigt.

    I övrigt är det smoothies som gäller på förmiddagen och något sött och gott på kvällen.

    Och igår efter en snabb tur till Ica passade jag på att städa hela lägenheten. Jag kände inte att jag orkade gå en promenad, mådde egentligen inte hela hundra – men nu vill jag verkligen ha ut vår bebis och en huskur är ju just att storstäda.

    Det bästa jag vet är en nystädad toalett som luktar rejält med rengöringsmedel, haha. Så badrummet, köket och resten av lägenheten skurades och dammades och sen drog jag ett varv med dammsugaren. Framåt kvällen fick jag galet ont på höger sida av magen, så pass att jag stod och flämtade i köket och Jocke var nojig över att värkarna hade startat (han skulle iväg på spinning). Sen gick det över till vänster sida… Och så kom rejäla sammandragningar igång och jag insåg att jag knappt känt fosterrörelser på ett tag. Precis som under måndagen. Men på kvällen kom han, precis som på måndagen, igång rejält och levde life därinne. Tycker det är SÅ svårt att känna rörelser när jag har sammandragningar hela tiden. Och jag nojar ju upp mig rejält då. Men nu känns det bra igen. Jag längtar tills han är på utsidan.

  • ▹ Min graviditet

    Så berättade vi för våra föräldrar att vi väntar barn

    Att berätta för sina föräldrar och syskon att de ska få en till familjemedlem är något alldeles särskilt. Jag visste att både mamma och pappa (inkl. bonuspäron) såg fram emot att få barnbarn någon gång i livet och jag har länge drömt om den dagen då jag kan berätta att det ska ske. När jag jobbade som journalist skrev jag artiklar med förslag på hur man kan berätta och jag älskar att se youtubevideos där ett par berättar att de väntar barn. När jag och Jocke plussade ville jag egentligen berätta direkt, men vi höll på det ett litet tag vilket var bland det svåraste jag gjort, hehe. Ville ju bara skrika ut min glädje och framförallt; om det skulle bli missfall hade jag behövt min familj och mina vänner nära. Jag kom på nu (!) att jag ju inte har berättat för er hur våra familjer fick reda på att jag är gravid. Här kommer det!

    Jockes familj

    Vi hade faktiskt en idé för hur vi ville berätta redan innan jag blev gravid, haha. Vi hoppades på att jag skulle bli gravid någon gång under sommaren, för då skulle ”planen” fungera. Varje år i slutet av sommaren reser nämligen hela familjen Larsson inkl. respektive till Spanien och semestrar ihop under ett par veckor. Middagsansvaret delas upp parvis och efter middagen brukar de ansvariga hålla i någon form av quiz. Jockes och min idé var att hålla i den första middagen, jag skulle låtsasdricka alkohol så ingen märkte något och som sista fråga i vårt quiz skulle vi fråga ”När kommer Oscars kusin?” (Oscar är Jockes brorson). Alltså vi var SÅ TAGGADE på den här idén att det var sjukt, haha. ”Men” då jag blev gravid i början av sommaren och skulle vara i typ vecka 12-13 i Spanien kändes det på tok för länge för att hålla på en sån stor sak. Dessutom bor vi nära och ses ofta på middagar, inte sällan med lite härligt vin i glasen. Så istället hade vi med oss en present under en av dessa familjemiddagar hos Jockes föräldrar. Vi samlades allihopa på deras terrass för en skål, jag med ett glas rosévin i handen som jag ”smuttade på”, och Jocke sa att vi har en semesterpresent som han räckte över till hans mamma. I lådan låg bodyn nedan. 🙂

    Pappa och Jannie

    Här hade vi också planerat hur vi skulle gå tillväga, hehe! Vi hade en ”fira förlovnings-drink” inbokad en fredag med P & J och vår plan var att komma dit lite innan, beställa ett glas alkoholfritt till mig och invänta deras sällskap. Sedan ge dem presenten nedan. Vad som hände? Vi fick kalla fötter! Så vi ställde in drinken och istället åkte vi förbi någon vecka senare för att ”säga hej”. Samma sak gällde då; vi hade med oss en liten present som de öppnade framför oss i vardagsrummet. Jag smygfilmade hela sekvensen och tittar på den ibland, det var så himla fint. Jannie fattade så fort hon såg strumporna medan pappa läste kortet och sen blev helt tyst. Och så väntade ett långt kramkalas, massor av tårar och så satt vi där i soffan och pratade om hur livet skulle bli.

    Mamma och Per

    Ni kommer se att vi har följt ett visst tema! Vi hade bjudit över mamma, Per, Jesper och Matildas familj (Matilda är min styvsyster) en sommardag på grillmiddag. Jag drack alkoholfri cider medan vi hällde upp bubbel till resten av gänget. Vi tog en skål ute på vår terrass och Jocke gav mamma en present ”en semesterpresent!” och mamma såg lite förvånad ut men blev såklart glad. Jag tror inte att någon förutom jag och Jocke (och Jesper som redan visste om det sedan innan) funderade nämnvärt över vad det kunde vara. Jag smygfilmade allt även den här gången och det är så kul för man ser verkligen hur FÖRVÅNAD mamma blir, hon har ju gått och tänkt att vi ska gifta oss först – vilket jag alltid har sagt att jag vill göra, haha. Matilda började storgråta och resten av kvällen spelade vi spel, åt massor av godis och klappade på min mage som var lite svullen av allt gott, haha.

    För kontext: Någon gång för länge sedan började Jocke på skämt säga ”Stor-wagge” till mamma (han kallar mig för Wagge ibland). Så istället för att skriva vilket datum vi då hade som BF så skrev vi ”Mini-Wagge” på bodyn.

    Inom kort kommer del 2, när vi berättade för mina syskon. 🙂

  • ▹ Min graviditet

    Gravid vecka 39

    Idag är alltså sista dagen på gravidvecka 39 och imorgon går vi in i vecka 40. Här hittar du alla veckouppdateringar!

    Bebisen:

    Nu är det inte mycket som händer, han är ju klar! Lägger på sig lite vikt och växer, men i övrigt ligger han mest och gottar sig och gör sig redo att träffa sina föräldrar.

    Jag tycker att hans rörelser har blivit både fler och hårdare den sista tiden och de känns mest åt sidorna nu. Mini har vänt sig, så han ligger med ryggen och rumpan åt höger och fötterna mot vänster. Det känns väldigt tydligt, det är små kroppsdelar som trycks ut och stryker under vänster revben. Han är rejält fixerad ”fortfarande” (vet inte om de kan vända på sig efter att ha fixerat sig).

    Så har jag tagit hand om mig själv och min kropp:

    Har tränat på gymmet men för ett par dagar sedan fryste jag faktiskt mitt medlemsskap, så nu blir det promenader och lite hemmaövningar för att hålla igång.

    Något jag gör annorlunda nu är att äta med jämna mellanrum (tidigare åt jag när jag var hungrig), eftersom jag inte vet när förlossningen startar. Jag vill vara utsövd (om det går!) och ha energi, så jag sover gärna lite extra och äter mer kolhydrater och mer varierat nu än tidigare veckor. Fortsätter dock att starta varje morgon med ingefära- och spenatsmoothien, den är så god!

    Så här mår jag:

    Den här veckan har jag varit väldigt känslosam. Har nog gråtit nästan varje dag av olika anledningar. Och när den kanalen väl är öppen, well då är den svår att stänga. Allt detta, att snart vara i mål, är överväldigande på flera sätt.

    Hur känns kroppen?

    Jag har fortfarande nackspärr, så har tagit det lite lugnt när det gäller rörelse osv. Men foglossningen är mycket bättre! Nu kan jag gå hyfsat fort utan smärta, men då kommer dock sammandragningarna som ett brev på posten. Jag märker att livmodern övar, men det är ingenting som pekar på att det kommer ske snaaaaart. Det märkliga är att i mitt huvud har jag typ gått över tiden? Det är en vecka kvar och först nästa måndag anses jag vara överburen. Men ändå.

    Några cravings?

    Samma som innan; salta pommes med ostdipp, apelsiner, fräscha och fruktiga smaker, glass!

    Övrigt:

    Gjorde sista rutinbesöket hos min barnmorska i fredags, allt såg bra ut. Har köpt hem ananas för att jag tänker… varför inte? Haha! Har dock tröttnat på hallonteet, men det ”borde” jag nog fortsätta dricka om jag vill kunna recensera efter förlossningen.

    Inför ett eventuellt syskon kommer jag inte att gå hem från jobbet så här tidigt. Nu ”passade det” iofs rätt bra med tanke på julledighet osv, men jag har nästan haft för mycket tid att reflektera över allt. Och då fastnar jag lätt i saker och ting. Så har vi turen att få ett syskon om ett par år kommer jag, förutsatt att jag kan, försöka jobba några veckor till.

  • ▹ Min graviditet

    2 veckor till BF – söndag 26 jan

    Det är söndagskväll och jag gör sällskap med Jocke i soffan framför Rom-derbyt. Precis smällt i oss en pizza och MY GOD vad gott det var. Har inte ätit pizza på en evighet och Jocke skrattade åt mig när jag tog första tuggan för att jag lät så nöjd, haha.

    Den här dagen har varit så märklig! Igår kväll fick jag väldigt ont långt ner i magen, typ runt venusberget. Det gjorde som mest ont om jag satt ner, så jag försökte stå på knäna och sitta på en kudde för att avlasta. Vid vissa tillfällen kunde jag inte djupandas för då var det som att området spändes åt. Och givetvis blev det värre under natten. Fick nästan lite panik och visste inte vad jag skulle ta mig till för det var inga värkar men heller ingenting jag läst att andra har känt av heller. Det kändes verkligen som att mitt bäcken höll på att luckras upp rejält, tänk er att det är något som trycker ut era höfter åt sidorna. Bebisen var helt tokig där inne och det ilade ner i underlivet samtidigt som hela bålregionen rörde sig och gjorde ont. Minsta lilla rörelse från min sida triggade igång allt, så jag försökte ligga stilla och slappna av i hela kroppen samtidigt som det pågick något i min mage som jag inte kunde förklara, än mindre beskriva på ett rättvist sätt. Efter ett tag la jag en gigantisk kudde mellan knäna så det såg ut som att jag skulle föda, haha. Kanske inbillade mig, men det kändes som att det blev mer plats därinne för bebisen och det blev lite lättare att slappna av för min del.

    Sov naturligtvis som en kratta i natt och var lite orolig över att förlossningen skulle starta när jag inte var utsövd. Hela kroppen var helt slut när jag tillslut klev upp vid 11:30 och gjorde lite frukost, så jag låg kvar i sängen till typ 14.

    Men sen! Då fick jag något ryck och skulle storstäda badrummet och skura toaletten, följa med till Ica för att storhandla inför veckan, skura kylskåpet och vika tvätt.

    Så ja… Den sista tiden innan han kommer. Vad märklig den är. Men snart, då är han hemma hos oss på utsidan!

    Btw så räknade jag igen på när jag hade ägglossning, när ägget ”borde” ha blivit befruktat och genomsnittslängden av min menscykel – och då ska han komma mellan den 13-17 februari. Vi blev ju flyttade från 12 (eller var det 13?) till 9 februari på KUB, för att barnmorskan tyckte han såg lite större ut. Men när jag själv räknar på det så ska han alltså komma cirka en vecka efter uttalat BF… Vi får la se! Han kanske vill träffa sina päron tidigare än så, låt oss hoppas 😉

  • ▹ Min graviditet

    Gravid vecka 38

    Idag är alltså sista dagen på gravidvecka 38 och imorgon går vi in i vecka 39. Här hittar du alla veckouppdateringar!

    Bebisen:

    Det händer inte så mycket mer än att lillgrabben lägger på sig mer hull de sista veckorna. Han är färdig och kan alltså komma ut när som helst nu!

    Han har inga direkta timmar då han inte rör sig utan jag upplever att han är i rörelse lite grann hela tiden. Och är han inte det kan jag trycka lite på magen och så buffar han tillbaka. Den värsta natten hittills var dock natten till söndag, jag hade så galet ont i hela bäckenregionen och jag kände hur grabben bökade omkring. Det kändes som att min kropp typ gick sönder inifrån. Ingen ”mensvärk” eller förvärkar utan bara… som att allt höll på att trasas sönder. Det blev bättre framåt 4-5 så jag somnade om till 11:30 idag.

    Så har jag tagit hand om mig själv:

    Jag fortsätter med mina sovmorgnar och att göra det jag känner för. Har vissa dagar känt mig lite stressad, att jag måste ”göra något”, men samtidigt; när kommer jag någonsin har så här mycket egentid så att jag bara kan ligga i sängen i fyra timmar och rå om mig själv?

    Jag har fortsatt träna, även om jag tycker det är lite halvjobbigt att gå dit. Men varje gång jag är där känner jag mig såå stark (!) och efteråt får jag ett endorfinpåslag likt runner’s high, trots relativt lågintensiv träning. Tack kroppen!

    Tror jag kör ansiktsmask, hårinpackning, peelar och rakar kroppen säkert varannan dag nu, haha. Har köpt hem lash lift som jag testat på, har färgat ögonbrynen osv…

    Mitt mående:

    Den här veckan har varit TUFF. Jag har gråtit flera gånger och tyckt att det är väldigt jobbigt just nu. Jag insåg att jag måste försöka göra något åt detta, något jag åtminstone kan påverka, så jag inte fokuserar på ”fel” saker. På morgnarna och dagarna känner jag mig väldigt positiv och energifylld, tycker livet är toppen och känner att bebisen får komma nääär han vill. På kvällarna är det som att allt vänder och jag slussas in i något mörker. Andas ut när det äntligen är dags att sova, då har ännu en dag gått.

    Så just nu försöker jag helt enkelt att ändra mitt tankesätt. Varje morgon som jag kan ligga kvar och bara dra mig kan vara den sista, så jag njuter verkligen av det. Och min smoothie som jag är så förtjust i tar ett litet tag att fixa, det kanske jag inte ”hinner med” när bebisen är ute, så jag njuter av den med. Det är sista tiden som det bara är jag och Jocke i vår familj, så alla stunder där vi bara kramas och är nära stoppar jag långt in i minnesbanken.

    Kroppen:

    Har inte lika ont som innan, magen känns däremot väldigt tung och jag har ofta svårt att andas. Tycker även det känns som att jag har mjölksyra i hela kroppen väldigt ofta. Nästäppan är ibland olidlig men jag parerar näsdroppar med att smörja in näsgångarna med tops dränkt i barnolja så jag inte torkar ut näsan helt. Är lite öm i nacken sen ett par dagar tillbaka men ryggen är fortsatt OK. Jäklar vad glad jag är för det, kanske har jag haft min beskärda del av ryggsmärtor?

    Några cravings?

    Jag MÅSTE ha min syrliga ingefärasmoothie varje morgon. Vill ha frääääscha, syrliga smaker. Apelsiner är världsklass just nu. Men jag älskar ju bakelser också. Blev bjuder på fika hos svärmor i fredags och det var inte bara en bulle som slank ner, om man säger så. Men överlag måste jag ha något sött hemma varje dag, hehe. Och jag känner NO SHAME över det. Mina värden är klockrena och min vikt är stabil, så att jag äter godsaker tycker jag inte är världens grej. 🙂

    Övrigt:

    Vi har ÄNTLIGEN fått tillbaka bilen!! Jävlar vilket strul det har varit, Jocke har typ haft det där som deltidsjobb de senaste veckorna. I helgen har vi satt in babyskyddet och lagt in min + bebisens väskor så vi är ”redo” när det är dags.

    Undrar hur många fler såna här veckouppdateringar det blir. 1, 2… 4? SPÄNNANDE!

    Jag tänker en del på hur jag kommer må och bete mig första tiden som mamma. Kommer jag ha mycket ont? Kommer amningen fungera? När kommer vi känna oss bekväma med att ta emot besök? Kommer jag vara bekväm med att lämna ifrån mig honom? Kommer jag må dåligt psykiskt? Men också: hur kommer han se ut?!??!?!!? Hur kommer han lukta? Jag vill se hans lilla fötter nuuuuuu <3 <3 <3 Om jag tänker för mycket på honom så blir jag helt tokig av längtan.

  • ▹ Mode & outfits

    Så här vill jag klä mig i vår

    När jag gick med min graviditet i höstas fick jag flera kommentarer från människor som sa att ”snart kommer du gå i riktiga mammajeans, såna där med mudd, och vagga fram och tillbaka” (man ba: tack för ett glädjelyftande samtal?). Och en person hånskrattade t o m när jag sa att jag aldrig kommer klä mig i såna jeans, jag bär ju sällan jeans vanligtvis så varför skulle jag köpa jeans med mudd som jag kan använda i ett par månader – MAX? Nej, han var så säker på sin sak att vi slog vad. Jag har ingen kontakt med honom nu, men har ändå lite lust att ba ”HA! JAG HAR INTE KÖPT NÅGRA JÄKLA MAMMAJEANS!” – Nej, det spelar såklart ingen roll, men det är bara intressant hur ofta man som gravid får ta del av andras idéer av hur man ska bete sig och agera och ibland måste det vara okej att få ”rage:a” lite när man gör på ett annat sätt än de är vana vid.

    Och det är lite så jag tror det kommer bli ang. mina vårkläder med, haha. ”Du kommer aldrig kunna ha klackar när du går med vagnen, investera i ett par sneakers istället. Det är viktigt att vara bekväm!” Ja, 100 %! Men man kan ju bära bekväma kläder och skor men samtidigt känna sig bekväm i att det är ens stil! Typ ett amningsvänligt linne men en skinnjacka liksom. Eller ett par klackar, men ha ett par sneakers i vagnen.

    Idag använder jag i princip bara tights, mjukisbyxor och stora tröjor – om jag inte ska träffa folk, då blir det klänning. Lite uppstyrt i alla fall, haha. Men eftersom jag inte har så många alternativ just nu tittar jag istället på hur jag vill klä mig i vår:

    Tänk att ha en midja igen!! Ser så mycket fram emot att kunna bära alla mina gamla kläder igen, som jag saknat dem. Det blir klänningar, kjolar, några få byxor för min del. Som alltid.

    Kan ju dock meddela att jag inte har några förväntningar på att jag ska komma i min gamla garderob efter en vecka direkt, inte heller att jag ska BRY MIG om att klä upp mig i början. Men som jag har skrivit tidigare, lagom till att våren blommar på riktigt ser jag fram emot att blomma ut även jag.