• Ljusdal 2019

    En helg i Ljusdal

    Kan ni förstå att farfar har bestigit Kebnekaise med GUMMISTÖVLAR?!

    Det är tre år sedan jag sist besökte farfar uppe i Ljusdal. Hittade blogginlägget från den resan och insåg hur mycket som har förändrats sedan dess. Jag undrar vart vi är om ytterligare tre år, vilken spännande tanke…

    Eugenia och jag möttes upp i Kungsängen för att hämta bilen och gemensamt köra upp till farfar. Det var länge sedan vi fick lite egentid bara vi två vilket märktes inte minst på samtalsämnena och att vi skrattade så vi tjöt vissa gånger. Sista milen kröp vi nästan fram – snöovädret var ett faktum och vi tog det säkra före det osäkra. En peppig farfar var belöningen när vi strax innan halv tio rullade in på Koppargården i Ljusdal.

    På lördagen gick jag upp tidigt och tog en promenad på egen hand. Jag gick bort mot Kyrkogården för att säga hej till farmor. När jag närmade mig drog jag hörlurarna ur öronen, kändes respektlöst att lyssna på en podcast just där. Egentligen spelar det väl ingen roll, men ändå… All snö som hade kommit de senaste dagarna låg fortfarande kvar likt ett tjockt täcke över kyrkogården och bara de allra högsta gravarna gick att urskilja. Jag kunde inte erinra mig vart farmor låg vilket stressade mig en aning och fick mig att börja gråta, men jag insåg snart att det inte spelade någon roll om jag stod framför gravstenen eller inte så länge jag var där.

    Vi åt en sen frukost med farfar och lyssnade storögt medan han pratade om hans minnen från Andra världskriget och hur farmor var den som friade till honom eftersom han var för ”seg”. Jag tänker att jag måste ta tillvara på min farfars och min mormors minnen och berättelser, de vill jag kunna berätta för mina barn när det är dags. Föra deras arv vidare.

    Resten av lördagen drack vi bubbel i glas nere i vår lägenhet, bubbel i små kaffekoppar uppe hos farfar, spelade kort och inväntade Jeppe som kom senare med tåget. Vi tittade på gamla bilder som farfar har gjort ett monsterjobb med att digitalisera och kategorisera och spelade ännu mer kort.

    På vägen hem ville jag ta en bild på huset som farfar och farmor bodde i under 50 år. Bad Jeppe ta några bilder medan vi körde förbi sakta, undrar om någon såg oss… Haha!

    Vi körde igenom snö- och regnoväder hela vägen hem med, vad var grejen denna helg? Femton minuter innan vi anlände i Kungsängen sprack det upp och det blev en rejält vacker våreftermiddag. Riktigt slutspelsväder, som mamma skulle ha sagt.

    En mysig helg med farfar, som jag hoppas att jag får flera år med honom.