▹ Resor

Visar 23 resultat
Toscana 2018

Tillbakablick Toscana, del 6: Sista dagen i Toscana

Sista kvällen i Toscana bjöd vi upp hela gänget för en fördrink uppe på berget. Björn och Sarah hade fixat bellini och bubbel, solnedgången var vackrare än någonsin och efter tre dagar ihop var vi öppnare än någonsin med varandra.

Alltså WOOOOOW. Ser ni eller?! Som en tavla! Ville aldrig att den här kvällen skulle ta slut. Trots att jag var sjukt obekväm i början av kvällen. Ni vet när INGENTING man har med sig sitter bra eller är fint.

Ljuset var… Magiskt.

Middagen var såklart lika god som alltid. Vin, omgivning och mat var 10 av 10 hela resan. Jag har aldrig gillat tiramisu men denna var helt otrolig. Jag vet att det är MÅNGA superlativ i denna blogg just nu. Men jag blev verkligen hänförd av Fabians mat. Önskar så mycket att jag kunde laga så goda rätter.

Efter middagen satte sig jag, Louise och Angela på solstolarna uppe hos oss på berget i mörkret och snackade skit. Lite lulliga och glada. Underbart.

Dagen efter var solen lika varm och himlen lika blå som vanligt. Det fina med att dricka ekologiskt hantverksvin är att trots mängden är huvudvärken aldrig på besök. Helt otroligt. SÅ glad över att jag efter frukosten bestämde mig för att beställa hem en hel låda med 12 viner (!) till Stockholm. Samt köpa med mig en magnumflaska att ta med redan i bagaget. Planerar en rejäl italiensk afton i vinter i nya lägenheten, var så säkra.

▹ Resor

Vasaloppet och nackskada

Sista dagen som föräldraledig – galet. Ett vanligt år förmodar jag att jag hade lagt fram morgondagens klädval, gått igenom jobbväskan och planerat morgonen i detalj för att inte komma försent. Idag känns det ärligt talat som en vanlig dag, haha. När Frans har somnat ska Jocke hjälpa mig att fixa allt i kontorsrummet (vi har pluggat ut allt när vi haft visningar i veckan).

Apropå veckan! Vi har haft en mysig fjällvecka i en stuga precis vid ett längdskidspår. Inga liftköer, ingen trängsel i liftarna eller restaurangbesök. Vi hyrde en fjällpulka så vi kunde ta med oss grabben ut i spåret och dag två var det dags för premiäråket.

Någon kilometer in i skogen finns en liten backe som jag vurpade i för två år sedan och i år tänkte jag ta revansch.

Lyckades dock inte utan ramlade rätt rejält. Fick ont i nacke och rygg men det har jag ju ofta.

Dag tre tänkte jag, som så ofta, att lite lugn träning med ökad blodcirkulation till följd borde vara läkande. Tji fick jag och resten av resan fick jag gå med nackkrage. Hela mitt övre ryggparti inkl. nacken låste sig.

Idag har jag varit på akuttid hos en amerikansk kiropraktor som jag tror kommer göra underverk med både den här skadan och de jag dragits med innan. Hon var ärligt talat fantastisk. Började gråta när jag låg på britsen och hon kände spänningar/låsningar i min mage och sa att det har man inte om man inte haft ont väldigt länge. Blev väl lättad över att någon typ… tog mig på allvar?

Hur gick Vasaloppet för J, då? Helt fantastiskt. 4,45! Han persade med typ 37 minuter. Är så jävla stolt över honom. Han hade kunnat köra på 12 timmar, det är inte tiden i sig, men det är hans jävlaranamma jag beundrar så mycket. ♥

▹ Resor

En helg i Harsa

Hej på er,

I torsdags packade vi bilen och åkte till Harsa, en skidort i Hälsingland tre mil från Ljusdal där min farfar bor. Harsa är känd för sin längdskidåkning och det var främst J som var pådrivande i detta, men även jag såg fram emot miljöombyte och att förhoppningsvis kunna få till ett möte med farfar. Dessutom fick vi med oss min lillebror!

När vi kom dit var det sen eftermiddag, snöfall och några minusgrader. Och mängden snö… Den ska vi inte skoja bort. Harsa ligger cirka 400 meter över havet och är i princip snösäkert.

Jocke drog ut i spåret direkt medan Jeppe, jag och Frans gick en pulkapromenad i närheten. Det var becksvart och inte en levande själ i syne. Väl hemma korkade vi upp en flaska bubbel och började laga middag med mat som vi köpt med oss.

Även fredag och lördag bjöd på gråväder och snöfall. Jag och Jocke hade planerat att åka längdskidor och ha Frans bakom Jocke i en skidvagn, men under torsdagskvällen hade det kommit så mycket snö att tre träd hade fällts över ett av spåren. Prognosen löd ännu mer snö och troligtvis flera trädolyckor, så vi vågade inte chansa med att ha en vagn bakom oss. Jocke åkte ut i spåret själv och jag satt hemma med Frans medan Jeppe jobbade. Jag och Frans tog en tur med pulkan, men vi var ju väldigt isolerade och ärligt talat är det inte alltid så lätt att underhålla en ettåring…

När Jocke var hemma igen parkerade jag mig i bastun. Jag hade nämligen blivit utmanad att vinterbada. Och jag är inte den som är den. Dessvärre kunde jag inte bada i en sjö, men jag löste det med att hoppa i snön…

Fy fan. Jag fick dessutom göra om det tre gånger eftersom mina privata delar syntes för mycket på många av bilderna, haha. Men vad gör man inte?..

På lördagen hade snöläget äntligen lugnat ner sig och Jeppe, jag och Frans åkte till Ljusdal för att hälsa på farfar. Åh, äntligen. Vi träffades senast för två år sedan och då var Frans inte ens påtänkt. Nu hade jag med mig min son på nästan ett år. Wow.

Passande nog hade Jocke precis blivit klar i spåret när vi kom tillbaka till Harsa, så vi hämtade upp honom med bilen och möttes av solnedgången.

Efter ett tag blev vi alla tre godissugna. Vi gick därför ner till Harsas reception några hundra meter ner för fjället – men det vi inte var beredda på var att en snöstorm skulle komma under promenaden. Det snöade så otroligt att vi fick vira min halsduk runt Frans huvud för att han inte skulle få snö i hela ansiktet. Det var en upplevelse…

Sista dagen kom solen och Harsa kunde äntligen göra sig rättvist. Vackert!

Allt som allt var det en otroligt mysig liten weekendresa vi gjorde. Vi märkte att Frans inte sover så bra i nya miljöer och jag tror min lillebrors barnlängtan har gett med sig lite, haha. Jag är totalt slut ärligt talat och längtar efter att få lite egentid så småningom.

Toscana 2018

Toscana tillbakablick, del 5: Smakar halvfärdigt vin och äter picknick bland vinrankorna

Självklart ville vi veta hur det såg ut när druvorna var plockade och torkade. I en stor jäsningshall (vet inte vad det kallas, hehe) ligger druvorna och pressas för att bli av med all saft.

Ni vet hur lägenheten luktar dagen efter en vild fest, när vinglas och ölburkar fortfarande står kvar på borden? Som man hade när man var typ 20. Så luktade det här, hehe.

I behållaren nedan höll druvorna på att pressas. Man använder det runda verktyget och pressar ner druvorna, såg ut som en vågmaskin huserade i behållaren då. Denna del av vinproduktionen fick vi smaka på, smakade saft med sprit typ.

Vi följde med till nästa sal där olika viner låg och lagrades i olika behållare. Så häftigt att se allt detta. Tänk att det är vin i alla dessa behållare.

Vad gör man efter att ha slitit (…) bland vinrankorna och sedan tagit del av hur vinproduktion går till? Jo, man äter picknicklunch uppe på kullen, mitt bland alla vinrankor. Såklart! Sarah och Björn körde upp flera flaskor kylt vin, nybakat surdegsbröd, .getost, sallad och en gryta med toscansk husmanskost till platsen där vi skulle äta. Här var det ”nypa mig i armen”-läge.

Framåt kvällen plockade vi fram rödvinet som vi hade fått i välkomstpresent och satte oss på uteplatsen med utsikt över hela dalen.

Och middagen? Nej men… Den var ju såklart lika magisk som alla andra dagar. Sicken jädra stjärna Fabbe är.

Jag tror det var den här kvällen alla festade till det rejält, haha. Igår hade ju hela gänget sömnbrist och ville sova ganska tidigt, men den här dagen var det fart på oss. När vi kom upp till borgen igen fortsatte vi festen och det slutade med en battle mellan oss där uppe och tjejerna nere på gården. Vårt bidrag var en RIKTIGT bra Harlem-shake, satan vad vi skrattade när vi spelade in den. Finns videobevis… någonstans… ; )

Ikväll kommer sista delen på resan!