• ▹ Familj

    En blogg om att vara gravid – och senare en ärlig mammablogg?

    Frans ligger i vagnen och sover sin andra och sista nap på terrassen och eftersom jag precis bestämt mig för att skriva ett blogginlägg lär han vakna inom några få minuter…

    Men vi testar! (Update: han vaknade och jag skriver nu klart inlägget, kl 22 på kvällen…)

    Eftersom jag är van vid att jobba datadrivet (när jag inte är föräldraledig med Frans) så går jag gärna in och kollar i GA vad ni som läser bloggen faktiskt är intresserade av. Det är kul att publicera innehåll som går hem hos er, så givetvis kikar jag på vad ni gillar.

    Den sista tiden har det fullkomligt exploderat av intresse för min gravid-kategori och den senare familj-kategorin. Jag har varit ganska ärlig med vad jag har känt och funderat över både när jag väntade barn men också om livet efter förlossningen. Jag har många gånger funderat över hur ärlig jag ska vara, men uppenbarligen finns det ett intresse och hos många även ett behov av att ta del av andras historier, historier som kanske inte alltid är såna solskensstories som man ofta läser om. Varje gång som jag öppnat upp på t.ex. Instagram om en tuff period så skriver många mammor och tackar för att de inte känner sig lika ensamma i sina känslor. Alla är inte bekväma med att berätta om sina känslor och alla måste heller inte göra det. Vi är olika som personer men för mig har det alltid kommit naturligt att göra det.

    Jag vet att en del funderar över hur arbetsgivare reagerar på att man delar med sig av livet. För det är ju vad det är, livet.

    Alla, inklusive din chef, företagets VD och din kollega har jobbiga perioder och saker de brottas med i privatlivet. Ingen har ett felfritt liv.

    Vi behöver inte veta allt om alla – men en del saker kan vara skönt att dela med sig av för att hitta tröst i att man inte är ensam. Och tydligen tycker fler av er samma sak. ♡

  • Barnmat

    Bananpannkakor till 8 månaders

    Hej och hå,

    Äntligen har vi hittat någon form av rutiner i vår lilla familj, det tog bara 8 månader… Hehe. Inga ”på klockslaget”-rutiner, men på ett ungefär. Det jag dock fortfarande inte har kommit in i är Frasses mat. I princip samtliga måltider förutom middagen äter vi ihop, men vi förmår oss inte att äta middag 17:30. Liiite för tidigt för oss, även om vi har insett att ju äldre Frans blir desto viktigare är det (anser vi) att vi försöker äta ihop.

    Det känns lite som att jag försöker uppfinna hjulet gång på gång när det är matdags, så jag har kommit underfund med att vi behöver ha matlådor till Frans. Ibland fungerar burkmat (och då enbart HIPP’s), men ofta vill han plocka med maten själv. Det är duschdags 2-3 ggr per dag hemma hos oss, hehe.

    Kokta grönsaker i stavar, blodpudding i stavar, fiberrik pasta, ugnsbakad lax, bröd med keso och senast nu bananpannkakor med jordgubbar och jordnötssmör är några saker som har funnits i kylen. Här kommer receptet på det senare:

    Bananpannkakor för en 8 månaders

    • 2 dl havregryn
    • 1 mogen banan
    • 2 ägg
    • 2 – 3 dl mjölk

    Mixar allt med en stavmixer och steker på låg värme i smör, så blir det ingen direkt stekyta men ändå en fast konsistens. Blandat med varma jordgubbar och lite jordnötssmör blev det en superhit hos vår lilla!

    Bild: recept.com

  • ▹ Familj

    Självförverkligande som mamma

    Det är söndag kväll och Jocke nattar Frans medan middagen väntar på spisen och jag har satt mig framför en serie i vänta på att Frans ska somna. Hittade en ny typ young adult-serie (?) som heter ”Emily in Paris”. Handlar om en ung tjej som får drömjobbet i Paris – precis en sån serie som jag älskar. Eller kanske… Har älskat? Jag gillar serier jag kan relatera till och den här serien hade varit right up my alley innan jag fick barn. Nu är det typ ”Workin’ Moms” som är favoriten, lol.

    Paris 2017 för ELLEs räkning när jag ihop med Nike gjorde en cover med Victorias Secret-modellen Izabel Goulart

    Men så här. En av mina drömmar har länge varit att jobba utomlands. Jag har inte släppt den drömmen bara för att jag har fått barn, nej nej. Det kommer att ske tids nog. Men något jag reflekterade över när jag såg de första avsnitten i serien är hur mycket jag saknar mitt självförverkligande. Det där pirret för att jag växer som person, för att jag gör något enbart för mig. Att jag blir stärkt i mig själv. Givetvis växer jag som person nu med, men det är främst i min mamma-roll. Inte bara som ”Thowe”. Jag tycker det är svårt att förklara, men kanske förstår ni andra morsor vad jag menar.

    Jag tror det är vanligt att känna som jag gör ändå. Eller jag vill tro det. För även om det är underbart att ha ett barn så går det inte att komma ifrån att hela jag har varit till lags för någon annan i åtta månader. Precis som det ska vara. Herregud. Men det gör ju något med mig som person. Jag tappar mig själv lite eftersom jag inte orienterar kring min egen person längre utan alla beslut jag fattar är snarare med min son som utgångspunkt.

    Jag är van vid att våga testa nya saker, oavsett vad det är. Pirret av nervositet och lite rädsla gör mig taggad. Ovissheten.

    Är det något jag lärt mig som mamma så är det att allt har sin tid. Så även detta.

  • ▹ Familj

    Skogspromenad och skalkläder

    Hej på er! I natt sov Frans som en dröm. Vet att allt är en fas så jag njuter medan nätterna är bra. Tror jag sov mellan 00-06? Då vaknade jag av ett slag på halsen (🙃), gick upp och gjorde en flaska för att sen överraskas med att få sova 1,5 timme till.

    Efter frukost tog jag med mig Frans ut på långpromenad i skogen. Har varit så trött i kroppen efter min förkylning & öroninflammation så promenader har överlag känts tufft. Nu känner jag igen mig själv!

    Riktigt murrigt och mysigt ute. Fuktigt som tusan med – och fem minuter hemifrån kom regnet. Men det gjorde inget, tycker verkligen om att gå ute i regn.

    Har köpt en skaloverall till Frans med så vi kan vara ute i parken när det är lite halvblött. Tror han skulle älska att krypa omkring och utforska naturen!

  • ▹ Familj

    Från Max parkering

    Sitter på Max parkering med en cappuccino samtidigt som Frans sover i baksätet. Bra sätt att få lite egentid samtidigt som han får sin välbehövliga dagssömn!

    Varje gång jag loggar in här får jag en liten klump i magen. Vill gärna skriva mer än jag gör och vill producera mer kvalitativt innehåll. Men tiden finns inte just nu. Kanske är det därför det gnager, för det blir inte som jag önskar.

    För 2 v sen blev Frans sjuk och fick öroninflammation, stackarn. Tog fyra samtal till olika sjukhus innan vi fick en tid. Jäkla Corona. Hur som helst, han blev bättre snabbt. Skönt. Några dagar senare blev jag dålig och fick yttre öroninflammation (lol!). Alltså hörselgångsinflammation. Kände mig som tio år igen, med droppar i örat liggandes på en värmekudde.

    Jag tänker mycket just nu. Tid att reflektera finns såklart inte som innan jag blev Mamma och ibland märker jag att mina tankar samlas på hög. Jag måste hitta ett sätt, en tidpunkt, att regelbundet ”sätta mig” ner och ge mig tid att bara vara och reflektera. Jag känner mig tyngd, som att jag inte andas helt klart. Tror jag behöver välja vad jag ska fokusera på just nu. Första steget får bli att logga ut från Instagram ett tag. Hur mycket man (jag) än försöker dementera det så är det ju mycket tid som går att till att scrolla… 🙂

  • Barnmat

    Barnmat till Frasse

    För ett par månader sedan testade jag att göra egen barnmatspuré till lillemannen, men den ratade han direkt. Och då blev jag sjukt osugen på att fortsätta. Nu när han är 7 månader äter han enbart riktig mat (undantagsfall nattetid och när vi är ute och behöver nödlösning) och det är lite roligare att experimentera i köket.

    I fredags gjorde jag två satser, den ena med zucchini, morot och vit quinoa smaksatt med färska basilikablad. Den andra med broccoli, päron, ärtor och mango. Tidigare har jag testat broccoli, ärtor, avokado och yoghurt.

    Kokar upp allting med lite, lite vatten, har i rapsolja och mixar sedan i supermixern till en puré. Häller i gamla barnmatsburkar och ställer i frysen.

  • ▹ Familj,  ▹ Övrigt,  Barnmat

    En produktiv söndag och grötpinnar till Frans

    Idag är en söndag fylld med ”fix”. Känns skönt att vara lite produktiv idag efter gårdagen då jag vaknade med extrem huvudvärk och illamående. Oklart om det var hormonell huvudvärk eller migrän? Fick nämligen samma typ av huvudvärk på Yxlan förra veckan, dagen efter att jag druckit 2-3 glas sangria. I fredags drack jag 2 små glas rödvin… Har läst att rödvin är en klassisk migrän-trigger, så det kanske är det. Usch vad trist i så fall? Igår låg jag i sängen halva dagen innan vi tog oss ut på en kort promenad, jag i solglasögon och med hasande ben – haha. Fy vad jag avskyr huvudvärk. Missade både Jannekes födelsedagsfirande och Jockes kusinbarns kvällsfirande. Drog i mig 3 (!) Naproxen och sen var jag lagom groggy, men vid 17 gick huvudvärken bort skönt nog. På kvällen åt vi sista maträtten i matkassen vi beställt och sen spelade vi Yatzy med TV:n avstängd. Frans satt och skrattade åt tärningarna, perfekt att han tror vi leker med honom när vi egentligen spelar spel ju, hehe.

    Nu ligger Frans och sover sin första nap, håller tummarna för att det är en numera klassisk långsväng. Jocke är ute och åker rullskidor, så jag tänkte planera inför första veckan med Mamma Fitness och även baka grötpinnar till lilleman. Vi märker att han blir mindre och mindre intresserad av att bara svälja mat och vill gärna tugga på det han får. Han har ju ändå typ sju tänder, så förstår om han vill använda dem… Så nu kör vi lite plockmat och hoppas att han gillar det. Häromdagen tänkte jag ge honom ärtor men det slutade faktiskt med att han fick ärtorna i en smaknapp. När det gäller mat är jag rätt nojig, tycker det är obehagligt att han kan sätta i halsen osv. Vi tar det i vår takt, helt enkelt – finns ingen prestige. Btw, här är receptet på grötpinnar jag tänkte testa om någon är nyfiken.

  • ▹ Familj

    Frans utveckling

    Var det här sista sommardagen? Jag tror nog det. Vi käkade lite glass vid fontänen i centrum, älskar att vi har en italiensk liten glassbar med prisbelönt gelato i närheten.

    Jaha nej men natten var..? Vi fick sova helt okej i 2 nätter och då vet man att shit is about to hit the fan REAL SOON. Igår kväll låg vi i soffan och kollade serie, vi lägger oss nämligen inte kl 21 trots sömnbrist. Den där egentiden på kvällen är mer värdefull. Vid 23:30 la vi oss och Frans vaknade till och gnällde. Fortfarande halvt i sömn. När han var mini brukade vi sömnmata honom med gott resultat, så jag tänkte att KANSKE om jag ger honom en flaska nu så sover han hela natten? Eh nej det var det sämsta någonsin. Det var som att jag hade hällt i honom Red Bull. Det tog TVÅ TIMMAR av konstant guppande, bärande och gungande för att han skulle somna om. Bebisar alltså…

    Det känns som att det händer massor i hans utveckling just nu. Häromdagen såg vi att han satte satt sig upp själv på golvet och igår drog han sig upp från liggande och upp till stående mot soffan. Han kryper inte än, men han tar sig framåt på något konstigt vis, haha. Hasar och kryper väl två steg typ. Det nyaste är att han förstår att han har möjlighet att skrika högre än brandalarmet, så nu älskar han att börja på låg volym för att sedan SKRIKA LOSS. H e l a tiden. Lord have mercy. Det känns som att det var typ en månad sen han fick sin första tand och nu är det sju synbara tänder i lilla foderluckan :)) Fyra där uppe, tre där nere. Så det är klart att han är gnällig, är väl inte asgött med kliande och ömmande tandkött.

    Snart ska jag gå en promenad med Cissi, tror jag ska svänga förbi Lekia och handla en ny bitleksak till Frallis.

  • ▹ Familj

    DIY spjälskydd, Uppsala, vänskap och Skärgården

    Det är inte ofta som den här bloggen får komma till tals nu när jag är mamma, tid finns inte helt enkelt. Eller så här: jag prioriterar inte bloggen när tid finns.

    Men nu sitter vi här, söndag kväll, och jag kände att det var dags att säga hej.

    Häromdagen var det dags för Frans att test-sova i sin stora säng. Det spjälskydd som hängde med var för lågt och tunt och Frans sparkade gärna in sina fötter mellan spjälorna. Så jag bestämde mig för att testa att sy ett eget och resultatet ser ni nedan. Jag är väldigt nöjd, men jag ska vara ärlig och berätta att det är många nödlösningar, haha. Det ser proffsigare ut än det är. 😉

    En dag hängde vi med Angela & Max och åt glass i Edsviken. Gelato i solen, mums mums mums. Jag tycker det är så kul att Jocke uppskattar M&A lika mycket som jag, de var ju mina vänner från början, hehe. <3

    Nu i helgen har det varit galet varmt, så i fredags var vi i Kungsängen hos mina föräldrar och badade. Vi bjöd in Jockes bror med flickvän & son med och det var så jäkla roligt att se grabben plaska och leka i vattnet. Frans badade i sin lilla balja i UV-tältet i skuggen, hehe. Päronen bjöd på bubbel för att fira syrran som hade vernissage och sålde tavlor, grym är hon. Här kan ni se hennes arts!

    Vi var i Uppsala hos Mickan & Patrik häromdagen, då även med Max & Angela. Grill-lunch och barnhäng stod på schemat. M & P fick sitt andra barn, en son, för tre månader sedan så vi köpte en liten present till grabben. Ni som ger ert barn NAN kanske känner igen burken? Haha. Diska och måla med akrylfärg, perfekt burk att lägga prylar i sen. 😉

    Och träningen har jag fortsatt med. Det är min egentid och där jag mår bra. Och framförallt så håller det min rygg i schack.

    I morgon åker vi ut till Skärgården en vecka, det ska bli så jäkla mysigt. Frans har 6 mån-kontroll på morgonen och sen bär det av!

  • ▹ Familj

    Gravidkropp, besvikelse över Steam Hotel, Karlstad-visit och födelsedagsfirande

    Min post-gravida kropp slutar inte förvåna mig. Idag fick jag lyfta in Frans i bilen på ett konstigt sätt då bilen bredvid stod parkerad alldeles för nära och sedan det lyftet har jag haft ont och ilningar i hela bäckenregionen. Men det är väl inte så konstigt att det tar ett tag att bli återställd om man är gravid i nio månader och sedan genomgår en förlossning.

    Jaja, i övrigt är faktiskt mitt ben något bättre. Har inte ätit smärtstillande på ett par dagar heller, så jag håller tummarna för att det går åt rätt håll.

    Förra veckan var fullspäckad! Vi bestämde oss för att åka till Karlstad och träffa min mormor, moster och mosters man i några timmar. Totalt värt. Men kändes så oerhört märkligt att inte kramas. Det kommer jag nog aldrig vänja mig vid. Jag har inget emot att sluta krama bekanta eller kollegor men mina nära och kära vill jag gärna hålla nära. Efter 1,5 timme utomhus med släkten åkte Jesper, jag och Frans till Bergviks köpcenter för en kaffe medan resten av familjen ägnade sig åt friluftsliv på Skutberget. Vi tänkte att det skulle vara kul att göra en grej av det hela, så vi bokade faktiskt en natt på Steam Hotel i Västerås dit vi körde framåt kvällen.

    Men Steam Hotel? Nej vad besvikna vi blev! När vi kom dit, 19:30, fick vi vårt rum som visade sig vara ostädat. Blev lovade innan att få ett större rum för att få plats med barnvagn, men vi fick ett minirum och Jeppe som sov ensam fick ett betydligt större (såg vi senare). Fanns inga dryckesglas på rummet så vi drack vatten ur Frans pulverbehållare, haha. Och utsikten mot sjön som vi skulle få skymdes av en stor bjälke diagonalt över halva fönstret. När vi hade checkat in sågs vi i baren på våning 18 och drack drinkar, jag drack vin. Men även här blev vi besvikna, en GT utan kolsyrat tonic och ett Riesling med noll smak. Vi fick inte plats på restaurangen pga Corona-restriktioner, så vi åt i baren på våning 2. Tre skagen och två caesarsallader, kom dock med 15 minuters mellanrum i 3 omgångar, så vi väntade en jävla tid medan de slarvade bort våra beställningar. Kycklingen smakade vatten och jag satt mest och… nej, jag orkade inte ens bry mig. Det var mysigt att vara iväg MEN det hade noll att göra med STEAM HOTEL – det här hotellet får tyvärr noll rekommendationer.

    I helgen firade jag min 30-årsdag en månad i förskott. Jag hade gått all in på typ 70 ballonger, en bred bar där gästerna fick välja och vraka efter smak och beer pong i storlek XL. Vädret var helt otroligt och jag tror halva skaran valde att hoppa i sjön. Kunde inte ha önskat mig en bättre dag! Givetvis körde vi med skarpa regler för allt och det var faktiskt några gäster som valde att inte komma då de kände sig lite hängiga och jag hade noll tolerans för det, hehe. 🙂

    Frans går igenom någon fas (antar jag) och är gnällpelle deluxe. Han håller på att lära sig krypa och tar varje tillfälle han kan till att stå på alla fyra och vagga fram och tillbaka. Snart blir det att barnsäkra lägenheten. Eftersom vi sover som skator just nu så är planen att en gång för alla lära Frans att sova i sin egna säng. Nackdelen är att han rör sig så extremt mycket, så vi behöver ett nytt skydd till spjälsängen. Tänkte försöka sy ett eget, återkommer om det blir bra.